Tradition och historia
Ashtangayogans traditionslinje sträcker sig förmodligen flera tusen år bakåt i tiden,det är svårt att veta exakt hur långt bak. Traditionen som vi känner den idag är en sammansmältning av en mängd synsätt och influenser där olika personer och olika historiska och kulturella strömningar bidragit med sitt specifika perspektiv. Filosofiskt finns inslag av den uråldriga Samkya skolan, såväl som den något mer ”moderna” Advaita Vedanta traditionen. De tydliga fysiska teknikerna i Ashtangayogan härstammar från Hatha Yoga och den sk Tantra traditionen, medan namnet ”Ashtangayoga” och de mer meditativa aspekterna av metoden har direkta kopplingar till Patanjalis Yoga Sutras från omkring 200 år f.Kr. I dessa sutras beskrivs yogan som en väg bestående av åtta olika steg eller delar, där de fysiska aspekterna endast utgör en del jämte etiska och mer meditativa delar.
Ashtanga Yoga – en åttafaldig väg
Ordet ”Ashtanga” är sanskrit. ”Ashtau” betyder åtta och ”anga” betyder del. Ca 2200 f. Kr sammanställde Patanjali texten ”Yoga Sutras” där han definierade yogan som 8-delad och menade att alla de åtta delarna av ashtangayoga måste beaktas och praktiseras för att slutmålet, frihet, skall nås.
Dom 8 delarna kan ses som olika, men ändå sammanlänkade aspekter eller verktyg som hjälper oss att utveckla fokus och närvaro. Närvaron riktas under vår övning mot den omedelbara upplevelsen, såväl fysisk som mental. Över tid får vi en inblick i att alla fenomen är impermanenta till sin natur och att vår re-aktivitet eller vanemässighet är orsaken till den otillfredsställelse vi ofta upplever i vår tillvaro.
De åtta delarna är i ordning:
YAMA –moraliska och etiska förhållningssätt
Ahimsa: Icke vålds princip
Satya: Ärlighet
Asteya: Att inte stjäla
Brahmacharya: Måttlighet
Aparigraha: Generositet, att inte klänga
NIYAMA – moraliska och etiska förhållningssätt
Saucha: Renlighet
Santosa: Vara tillfreds, förnöjsamhet
Tapas: Diciplin,
Svadyaya: Självkännedom
Ishvara pranidana: Tillit, fullkomlighet, total närvaro med det gudomliga, ett med allt
ASANA – kroppsliga övningar/ställningar
PRANAYAMA – andningsövningar
PRATYAHARA – sinneskontroll
DHARANA – koncentration
DHYANA – meditation
SAMADHI – Integration och fullständig närvaro
Utgångspunkten för Ashtanga yogan är de moraliska och etiska principer som kallas Yamas och Niyamas. Dessa utgör en värdegrund och kan ses som överväganden eller rekommendationer som hjälper oss i alla våra relationer. Icke våld, kärleksfullhet och måttlighet ersätter ilska, girighet och vanföreställningar. Yamas och niyamas kan sägas vara de aspekter av yogan som kanske tydligast hjälper oss ta övningen bort från yogamattan och in i vardagen. Med dessa som utgångspunkt kan de andra sex delarna växa och frodas i ett gynnsamt klimat.
Dom två följande stegen, den fysiska övningen, Asana, och andningstekniker, Pranayama, börjar väcka kroppen och frigör oss successivt från djupt rotade mönster och tendenser och en större kroppsmedvetenhet kan börja utvecklas. Utförandet av asana och pranayama innehåller subtila tekniker som ”bandahs”, ”mudras” (energimässiga ”lås”) och ”drishtis” (blick fokus) vilka stödjer, fördjupar och intensifierar vår övning.
Dessa fyra första delarna skapar förutsättningarna för de fyra sista, mer meditativa delarna.
Den femte delen, Pratyahara innebär enkelt utryckt, att vi genom olika tekniker utvecklar vår uppmärksamhets förmåga. I del sex, Dharana, skapas över tid ett djupare tillstånd av koncentration och del 7, Dhyana, meditation, uppstår när koncentrationen fördjupas ytterligare och tillståndet av närvaro ökar. Samadhi, den åttonde delen, kallas ibland även ”integration” och innehåller i sig flera olika faser. Koncentration och närvaro har då utvecklas till en punkt när subjektet, dvs vi, smälter samman med objektet, dvs det vi observerar, och vi kan uppleva verkligheten ”rent” utan intellektuell eller känslomässig ”filtrering”.
Samtidigt som dom åtta delarna delvis bygger på varandra är dom i konstant samspel och påverkar varandra ömsesidigt och kontinuerligt. Vi är alla är olika, unika individer och har olika behov. Genom sin mångfacetterade approach ger Ashtangayogan oss alla möjligheten att släppa taget om våra konceptuella- och tankemässiga begränsningar och därigenom nå ”frihet”.